Goda råd när du gör affärer via nätet

Ta reda på VEM du gör affär med INNAN du gör affär. Ska du göra annonsaffär på distans rekommenderas följande kontroller, som bara tar några minuter att genomföra:

1. Begär att få följande uppgifter: för- och efternamn, postadress och telefonnummer.
2. Kontrollera i telefonkatalogen att uppgifterna stämmer.
3. Ring och ställ några frågor om varan. Då vet du att de inte uppgett falskt telefonnr och falsk identitet.

• Var vaksam om säljaren vill göra snabb affär eller om något annat känns underligt. Lita på din magkänsla!
• Begär postförskott eller liknande om du inte vet att säljaren är seriös, eller om ni inte har möjlighet att träffas lokalt.Betala inte i förskott till en främmande mottagares bankkonto om du inte vet att mottagaren är seriös!
• Om du säljer bil: följ alltid med när köparen provkör. Kräv att de visar sitt körkort innan provkörningen.
• Följ ovanstående råd oavsett om annonsören annonserar som privatperson eller företag. Notera att även privatpersoner kan annonsera som "företag", om vad företagssymbolen betyder.
• Använd ditt sunda förnuft och råden på denna sida, så klarar du dig bra.

De flesta människor är ärliga i sina annonsaffärer, som tur är! Men det finns även enstaka bedragare, både på Internet och andra ställen. Nedan visas några exempel på hur bedrägerier kan gå till. Lägenhetsbedrägeri: säljaren (som ofta sägs befinna sig i utlandet, och lägenheten sägs finnas i Sverige) vill att man ska betala hyra i förskott - ev. via en tredje part - innan man ens har sett bostaden... Hund- och djurbedrägeri: säljaren vill att man ska betala i förskott, för djuret, flygresan eller andra omkostnader. Fordonsbedrägeri: säljaren vill att man ska betala i förskott - ev. via en tredje part - för ett fordon (tex en bil) som sägs ska fraktas från utlandet hit till köparen. Om köparen sedan inte är nöjd med fordonet sägs det att man får sina pengar tillbaka... Anm: det är troligen osannolikt att någon skulle låta sig luras så, men vi vill ändå varna för det. Falsk identitet: bedragaren uppger någon annans namn, adress och telefonnummer (som de kan ha valt slumpvis ur telefonkatalogen). Och sedan uppger de ett bankkonto och uppmanar köparen att sätta in pengarna där i förskott. Kontrollera därför alltid uppgifterna i telefonkatalogen och RING den personen, innan du gör affär. Checkbedrägeri: checken saknar täckning. En variant är att checken är på större belopp än köpesumman och man vill att du ska betala tillbaka köparen det överskjutande beloppet (varefter det visar sig att checken saknar täckning). Falsk betalförmedlingtjänst: bedragaren försöker invagga dig i säkerhet genom att föreslå att betalningen går via en tredje part, t.ex. en betalförmedlingstjänst ("escrow service"), som sedan visar sig vara falsk. Triangeldrama: en KÖPARE svarar på din annons och vill köpa din vara genom att betala i förskott till ditt bankkonto. De vill att varan ska skickas till deras vän/bror/släkting som kan vara bosatt i utlandet. Köparen sätter in en egen säljes-annons med samma belopp som i din annons, och uppger ditt kontonr för hugade spekulanter som är villiga att betala i förskott. När du fått in pengarna på ditt konto skickar du din vara i god tro till mottagaren. Du har visserligen fått betalt, men det är inte köparen som betalat... S.k. nigeriabrev: ibland skickar bedragare även andra typer av svar, där man frågar efter din hjälp i olika sammanhang. T.ex. med att föra ut en stor summa pengar ur sitt land, och du erbjuds procent på summan om du betalar diverse utgifter som t.ex. mutor till banktjänstemän och administrativa avgifter. Eller att man vädjar till din medkänsla och påstår att någon har dött i en katastrof (till exempel i en flygplanskrash, i krig eller vid ett maktövertagande), och vill få dig att betala diverse (påhittade) utgifter. Transaktioner till/från utlandet via Western Union används flitigt av bedragare. Gör ingen sådan transaktion om du inte känner mottagaren mycket väl och är absolut säker på att mottagaren är seriös. Ovanstående bedrägeriförsök är ibland skrivna på engelska eller dåligt översatt svenska, och ibland undertecknade med Doktor, Professor eller liknande titel för att försöka öka trovärdigheten. Var försiktig med köpare/säljare från utlandet, eftersom det kan vara mycket svårt att få upprättelse vid problem ifall de befinner sig i utlandet.