Nära döden upplevelse !

Har du varit med om en "nära döden upplevelse"?

Jag borde vara mera tacksam att jag lever & det är inget jag brukar hålla på berätta om.......... men ibland vill man bara dela med sig ...

året var 1987 , väntad vår första lilla baby , allt gick bra & samma kväll jag fick förlossnings värkar ( men det kändes bara som lite magont), allt gick lite för fort... men vips låg man på BB.... fullt öppen , sa barnmorskan . Det var inte alls något problem, de sa nästan bara "plopp" och så hade man en liten med snopp på magen ... men sen .... visste jag inte vad som hände, förutom att allt blev tyst, vackert, vitt o en massa änglar..... med andra ord , var jag inne i första fasen "död" .... men mitt i allt hörde jag röster och till min förvåning en massa kanyler i båda handlederna , dubbla i den ena ... sammandragande medel,samt 2 blod påsar, en på varsin sida ..... Vaaaaa ?????? vad händer , man ligger delvis upp och ner och fast spänd i både fötter, händer, huvudet och i midjan .... kaos i rummet, barnmorskan såg ut som om hon kom från ett slakteri, på golvet .... som var rött av blod ..... jag fattade absolut ingenting, akut läkaren pratade med mig, de va två stycken ..... frågade mig en massa saker, som typ vad jag heter... *suck* varför alla dessa frågor nu mitt i allt, har de inte min journal var första tanken ..... var e min son ????? var e min man ?????? så ja så jaaaaa lugna dig lite, de badar och klär på den lille.... ok, pjueee sjönk ner , blev av med de hårda som satt runt fötterna, händerna... en skön känsla .... sedan började läkaren berätta , att det hade uppstått en komplikation och jag förlorade över 3 liter blod, eftersom jag har O blod , var det enda som fanns kallt o behövdes snabb värmas , som han sa , detta kommer att göra lite trött..... ok, komplikation ????? visste inte detta samma dag , men på ronden dagen efter berättades det att kroppspulsådern hade gett vika när moderkakan lossnade ..... *aaaahaaaa* du slipper inte hem på ett tag ,och vi skulle behöva göra en nogrannare undersökning ....men det blev inte dessvärre några större undersökningar denna gång, va uppe dagen efter, pigg men inte fullt som en lärka, hade blod påsen hängades på stången brevid, och dessa förbaskade kanylerna i handleden gjorde ont.... inte klaga , en misse klagar inte i onödan :) nåååå allt gick bra och vi slapp hem den 6.e dagen - äntligen ... samma sak hände med barn nr 2 , men de hade förberett innför förlossningen , med blod.... så det gick bättre , men samma sak hände igen , kroppspulsåderna fick ett lite mindre hål, men åkte upp till operations avdelningen , för att jag sku slippa pinas o för att läkaren kunde se vad som skett. detta skedde med barn nr 3 och med nr 4 , men de visste exakt hur de sku gå tillväga och det hände inget märkvärdigt... glad för det ............. och GLAD för att jag lever , borde uppskatta mitt liv mera än vad jag gör ....